Trädgårdsanläggning – dränering grund

Dränera grunden

I höstas drog vi igång ett stort dräneringsarbete runt vårat hus. Vi ville dränera grunden på ett bra sätt även om vi inte hade några fuktskador i källaren. Vi försökte läsa på en del om dränering och det visade finnas många svar om man skulle eller inte skulle dränera. Huset är från 1947 och har en källarvåning under mark med betongväggar. Min svågers byggfirma stod för jobbet och i september 2014 drog vi igång. Först rensade vi träd och buskar. Vi hade en hel del stora gullregnsträd runt huset och dessa var bara att kapa ned. Ett antal buskar och växter jordslog vi på annan del av tomten. Vi hade bl a rododendron, pioner, brudslöja med mera som vi jordslog.

Vi plockade även upp alla plattgångar. Vi hade vanliga kvadratiska stenplattor samt ett stort antal röda ölandsstenar som gick runt hela huset. Alla dessa plattor plockade vi bort innan grävmaskinen skulle komma.

Själva dräneringsjobbet började med att gräva upp runt hela huset ända ned till bottenplattan på huset. Själva metoden vi använde var med hjälp av pordrän. När grävjobbet var klart så lades dränerings rör ned och plastskydd samt pordrän sattes upp mot husgrunden. Därefter så fylldes det på med jord ända upp till kanten. En fördel med denna dräneringsmetod är att man just kan fylla igen hålen med den massa man grävt bort. Naturligtvis fyller man även på med grovt singel i botten. Det blir då en del fyllningsmassa kvar.

I vårt fall så beställdes det ungefär ett lastbilslass grovt singel för mycket. Dessa stenhögar blev kvar i trädgården när själva dräneringsjobbet var utfört. Jag ägnade all ledig till i ett par månader till att skyffla ut stenen till gatan för att få det borforslat innan snön kom.

Återställa tomten

Under senhösten fick vi altanen återställd och vi grävde ned lite buskar och växter på olika ställen. Vi flyttade runt en del stenblock och ”designade” trädgården lite.

När våren kom så började vi på att gräva bort ler- och jordhögar vi ville få bort. Vi planterade fler buskar och växter. Det var även en hel del stora stenar vi placerade om och designade strukturen på trädgården. Vi grävde bort jordmassor och fyllde på där det under vintern sjunkit. När markarbetet började bli hyfsat klart började vi fylla på med fin ytjord och sådde lite gräsfrön på små avgränsade områden. Vi började nu även lägga om plattgången från garareuppfarten till entrédörren.

Nu var det bara att successivt fylla på med ny fräsch jord och på med gräsfrön och hålla dessa frön fuktiga så mycket som möjligt. Det var en väldigt kall vår så det segt att få gräset att börja gro. Nu påbörjade vi även jobbet med att lägga ut ölandsstenarna som plattgång runt hela huset. Ett riktigt tungt jobb att lägga ut plattor på ett bra sätt och sedan fylla på med jord och gräsfrön.

I födelsedagspresent fick vi även 1 ton ärtsingel för att återställa den grusade garageuppfarten. Det var i minsta laget så det blev ett tunnt lager. Jag hittade även ärtsingel motsvarande 10-15 skottkärror under entrétrappen så vi fick i alla falla ärtsinglet att täcka hela garageuppfarten. Detta en mycket viktigt detalj då jag älskar ljudet och känslan av att gå på grusgångar.

Trädgårdsdesign

I juni 2015 så var jobbet med plattläggning, påfyllnad med jord där det behövdes klart. Det som kvarstår att göra är bland annat fylla på med mer gräsfrön samt att fylla ut med lite mer jord på vissa partier i rabatter och buskage.

Gräset har grott rätt bra trots den kalla våren och försommaren. Ett annat problem har varit att fåglarna har mumsat i sig våra frön när vi sått. Nu under slutet av juni så har det ändå varit lite varmare och kommit en hel del regn och då har gräset tagit mer fart. Jag har till och med klippt det flera gånger på vissa ställen.

Det har varit roligt att på delar av tomten få designa höjder, stenpartier samt stenplattorna för gången runt huset. Riktigt trevligt när det gröna gräset omringar stenplattorna samt täcker de upphöjdnader vi skapat. Vi har även planterat stenpartiväxter samt flyttat en del pioner mm till olika delar av tomten.

Vi passade även på att plocka upp ett stort antal kvadratiska stenplattor som var en gammal gång eom inte längre används. Dessa byggde vi en liten uteplats av på framsidan (entrésidan) av huset. Det är en perfekt skuggplats på eftermiddagen.

 

 

Jag är Zlatan? – Dags att rentvå Terje Hellesø

Vad är sant och vad är falskt och vad är skillnaden

En bok som marknadsförs som ”självbiografi” borde väl vara en form av biografi och inte ett skönlitterärt verk. Det finns ju gott om skönlitteratur som på ett transparant sätt är skrivna som personskildringar ur ett självbiografiskt perspektiv men ändå utgedda som skönlitteratur. David Lagercrantz bok som marknadsfördes som Zlatans självbiografi. En bok där Zlatan ”med egna ord” beskriver sin barndom, uppväxt och genombrott i fotbollskarriären.

Nu, fyra år efter utgivningen, så avslöjar David Lagercrantz i en intervju att citaten i boken inte är Zlatans egna ord utan påhittade av David själv. Däremot så har David försökt skapa en illusion av Zlatan för att hitta storyn.

Dags att rentvå naturfotografen

Här kan man dra paralleller t ex med om en naturfotograf ger sig ut för att fotografera djur i naturen men inte hittar rätt objekt, det vill säga, en lokatt eller annat djur. Det dokumentära på ett sätt animaliska biografifotograferandet. Skulle det nu vara så att fotografen inte hittar rätt djurobjekt i den miljö som fotografen önskar så kan denne då välja att skapa ett ”skönfotografi” motsvarande litteraturens skönlitterära form där man kan ”komponera” bilden lite som man vill för att skapa en illusion för att hitta bildstoryn.

För några år sedan avslöjades naturfotografen Terje Hellesø för att ha photoshoppat in önskvärda djur i spännade naturmiljöer. Detta för att inte ha kunnat skapa det dokumentära fotografiet utan på ett, likt David Lagercrantz, sätt återskapa en illusion för att skapa storyn.

Vad är sant, vad är falsk? Vem ska vi tro på, tro på, Tro på när allt är såhär. Och ingenting vi nånsin med nåt menar.

Detta knåpade jag ner efter att ha läst dn.se och Stina Otterbergs artikel om hur man ska läsa ”Jag är Zlatan”