Sommarträning i värmeböljan

Träningen har verkligen gått ned i intensitet under semestern. Nu senaste veckorna har det varit väldigt varmt och det tar på krafterna att röra på sig över huvud taget. Senaste tiden har skuggtemperaturen på dagarna legat på runt 28-31 grader.

Jag har gått lite powerwalks och cyklat lite men verkligen varit på låg nivå. Idag bestämde jag mig ändå för att ta tag i kettlebellsövningarna igen. Jag körde ett kort program på ca 15 minuter på förmiddagen. Tänkte jag skulle köra tre pass till fördelat under dagen.

Otroligt viktigt att dricka mycket vatten om man tränar i denna värme och vara uppmärksam på hur kroppen och knoppen känner. Nu har jag bestämt mig att köra kettlebells dagligen för att få lite HIT istället för långa promenader, cykelturer eller löpning. Lättare att hantera i värmen.

Vikten har jag ingen koll på nu och har inte vägt mig sedan innan semestern. Känslan i kroppen är ändå lite uppsvullen men med vissa kläder som referens så har jag varken ökat eller minskat senaste månaden. Det är ju inte så bra. Mitt mål är ju att hålla minst 3 kg nedgång i månaden.

Nu gäller det att peppa sig själv och övervinna slappheten och lättjan, och aptiten på god mat och öl.

GOPR7121B

 

Fortsatt träning

Knäna känns ok igen

Senaste tiden har knäna känts ok igen och jag har kunnat öka på löpsteget och jogga lite mer konsekvent. Sakta men säkert så sätter jag rundan på en stabil tid. Jag har nu kommit ned på drygt 37 min på 5 km vilket är ett framsteg. Senaste rundan var jag bara 19 sekunder från att slå personligt rekord (i nutid)

Fortfarande är vikten den springande punkten (!) och det som gör det relativt tungt att springa. Flåset känns rätt ok.

Nu går jag in i en spännande vecka, dels för att jag i slutet av veckan ska in och träffa min PT och se vad min träning och mitt kostupplägg har gett för resultat i forma av vikt och kondition, dels för att det är sista veckan innan semestern. Viktigt att försöka få in träningen och kosten som en naturlig del i livet även under semestern.

Senaste löprundan

Träningsplan

Personbästa på 5k

Efter att knäna värkt ett tag men nu känts lite bättre var jag taggad att försöka ta min 6.5 km runda igen och nu verkligen försöka springa lite mera.

Det var varmt men överkomligt. Jag började springa och kände att knäna kändes bra. Kondition och flås klarar sig rätt bra, det är just vikten och knäna som bromsar upp.

Nu gick denna runda riktigt bra om jag jämför med mina tidigare rundor i år. Jag slog personbästa på 5 km som jag tog på drygt 37 minuter. Det i sig är inte något fantastiskt resultat men för mig så. Min runda på 6.5 km så är det 5 km som jag satsar på, de sista 1,5 km är bara nedvarvning.

Data från min runda 10/6

Träningsplan – 10 k

Nu har jag med hjälp av Endomondo Premium satt upp en träningsplan med målet att kunna springa 10 km på ett bra sätt. Träningsplanen varvar löpning, i takt baserad på ens verkliga nivåer som man åstadkommit i Endomondo (eller så väljer man högre och tuffare takt om man så vill) och intervaller. Efter ett antal pass så gör man en testrunda som sedan justerar resten av träningsplanen utefter hur testens resultat blir.

endomondo_train_plan_img

Förbaskade knän

Sedan jag tog mina första löparsteg på Scaniamilen den 22/5 så blev jag morsk nog till att tro att det här med löpning inte skulle vara några större problem. Tyvärr så har mina försök efter det då jag sprungit (nåja) mer än 5 km fem gånger och 3 km en gång bara resulterat i sämre och sämre resultat. Jag har också fått ondare och ondare i knäna. Det har känts på framsidan av knäna, innanför eller strax under knäskålen men också en del på baksidan av knät.

Jag har proppat i mig Naproxen men det har inte hjälpt så mycket att det känts bekvämt att springa. Nu har jag även varit otålig så jag har inte velat vänta heller. Det känns frustrerande då det inte är konditionen eller orken som hindrar mig från att springa utan mer vikten och värken i knäna.

Lite data från mina löprundor

Börja med löpträning

Kom igång med löpträning

Tiden går fort och plötsligt inser jag att det var väldigt länge sedan jag var i fysisk god form. Sakta men säkert har den fysiska aktiviteten gått ner och vikten upp med sämre kondition som följd. För ett antal år sedan skulle jag klassa mig som avancerad amatör med cykel, innebandy och löpning på agendan. Jag spelade innebandy tre gånger i veckan, cyklade jämt (hade ingen bil) och sprang då och då och klarade milen på 47 minuter. Men det var som sagt ett antal år sedan. Sedan 2010 har jag kommit igång med lite regelbunden cykling i form av mountainbike och 2012 var jag även ute och sprang en del. Löpningen då blev 2-3 km rundor. I januari 2013 bröt jag knät och hoppade på kryckor i tre månader och hade då benet låst i en ortos. Efter dessa tre månader fick jag restriktionen att ta det lugnt med belastningen på knät under ytterligare tre månader. Detta medföljde att den kondition och viktminskning jag kommit i fas med rasade en del. I januari 2014 bestämde jag mig att ta tag i detta på allvar.

Fyra timmar träning i veckan

Jag har sedan 14/1 2014 tränat drygt 88 timmar det är lite mer än 4 timmar i veckan som har varit dedikerad tid för träning. Träningen har bestått i Spinning, motionscykel, styrketräning gym, styrketräning kettlebells, mountainbike, powerwalks och löpning. Den 22/5 2014 så stod jag redo att delta i Scaniamilen men då i 5km klassen och jag tänkte först promenera men bestämde mig på startlinjen att testa på att springa lite. Jag hade vid detta läge inte sprungit en meter sedan hösten 2012. Det gick bättre än förväntat och gav lite blodad tand. Min vikt har rasat en del och det öppnar upp för lite mer löpträning. Jag vill dock gå ner en del till innan jag på allvar börjar satsa på löpning. Sedan en vecka tillbaka har jag nu sprungit/joggat drygt 17 km. I början på året vägde jag 130,5 kg och nu i maj betydligt mindre, men jag vill komma under 100 kg för att känna mig bekväm med knän och fotleder.

5 km på 8 veckor

Jag hittade en guide på hur man på 8 veckor kunde komma igång med löpning och komma ned på under 35 minuter på 5 km. Jag har tänkt följa den guiden till viss del för att komma igång med löpträningen. Nu har jag, efter 5km på Scaniamilen, varit ute på två stycken 6,3 km löprundor som jag klockat in på 55 respektive 53 minuter. Under dessa rundor har jag växelvis promenerat och sprungit.

Statistik över mina senaste löprundor

Min runda 25/5

Min runda 27/5

Under rundan den 27/5 spelade Endomondo och GPS:en ett spratt. Under 2:a kilometern ser spåret jättekonstigt ut och som om jag sprungit över vattnet. Sedan är 5 km punkten inte på samma ställe som den brukar och denna runda har jag promenerat och nu sprungit så jag kan jämföra med tidigare rundor. Så om inte GPS:en krånglat hade jag nog hamnat på ungefär samma 5 km tid som på Scaniamilen. Nu visar den 1 minut sämre tid på 5 km. Rundan 25/5 var 5km tiden 41:17 och den 27/5 41:37 men som sagt 5km punkterna sitter inte på samma ställe vilket de borde.

Scaniamilen 2014

Någon gång ska ju vara den första (eller andra)

Jag har inte sprungit på snart två år. 2012 gjorde jag lite försök på att börja löpträna och jag sprang 2-3 km sträckor med mycket möda och stort besvär. Jag tyckte jag hade hyfsad kondition när jag cyklade mina rundor men att jämföra det med att vara ute och jogga var något helt annat.

I år har jag tränat en hel del sedan i januari. Kondition, styrka och fettförbränning. Jag har cyklat motionscykel, cyklat mountainbike, styrketränat och gått långpromenader men inte varit ute och sprungit. Nu när jag anmälde mig till Scaniamilen så var jag inställd på att gå 5 km men ju närmare dagen D jag kom flög tanken i mig att jag skulle prova att springa. Tanken slog mig även att kanske ge mig på milen men då jag inte har sprungit en meter på två år kanske det är lite övermäktigt att börja på en mil.

Starten

Det var ordentligt varmt idag, det pratades om ca 27 grader i skuggan. 4-5000 löpare var redo att ge sig iväg vid 18-tiden. När startskottet gick för 5 km (jogga, gå) gav jag mig iväg. Först promenerandes sedan började jag småjogga lite. Det var relativt trångt i spåret så det var inte helt lätt att springa. Det kändes ändå helt ok att springa. Jag varvade lite löpning med rask promenad och 5 km kändes helt ok sträcka. Jag hade tyvärr lite för dålig rutin i benen och löptekniken saknades så jag orkade inte hålla tempo ända vägen in i mål. Men en tid på ca 39:30 på 5 km var ändå personbästa och en klar överraskning för mig med den låliga löpförberedelsen.

Blodad tand

Nu är jag lite taggad att fortsätta ut och springa lite. Vikten har gjort sitt till att knäna har tagit mycket stryk av att springa så det har varit en begränsande faktor men nu börjar vikten gå ned rejält och löpning börjar bli mer realistiskt.

Resultat

Plats 721 (av 1185) som deltog i 5 km herrar. En nettotid på 39:36.
Scaniamilen

Inför Scaniamilen

Det har gått ett antal år sedan jag deltog på Scaniamilen. Den årliga löpartävlingen som anordnas av Scania ihop med Scania Hälsocenter. Det är en gå/lunka/löp aktivitet och man kan ställa upp i flera olika klasser, allt från elit till gå sakta. Man väljer om man vill gå, springa eller lunka 5 eller 10 km.

För ett antal år sedan var jag med och sprang och då sprang jag 10 km. Ena året kom jag ner på en tid runt 46 minuter och andra året gick det betydligt sämre.

Nu har jag dock som ett led i min hälsosatsning 2014 valt att anmäla mig till Scaniamilen igen. Jag väljer dock 5 km och jag är lite i valet eller kvalet om jag ska pröva jogga lite eller om jag ska promenera snabbt. Har ju cyklat och powerwalkat en hel del i år och konditionen är rätt hyfsad. Problemet är att jag inte tagit ett enda löpsteg på ett par år, så jag har ingen rutin på löpning som sitter. Att sätta igång som första löpprojekt att spinga 5 km kanske är att ta i.

Det är varmt idag också, tempen ligger på ca 24-27 grader i skuggan så det kommer bli svettigt oavsett om man väljer att springa eller gå.

Är taggad att komma iväg på denna aktivitet i alla fall. Jag återkommer med en utförlig analys av mina 5 km.

Cirkus LSS

LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Lagen

Vår son omfattas av LSS. Han fyller snart 13 år och har en lättare utvecklingsstörning, grav språkstörning samt helkroppslig dyspraxi. Vi har under många år haft kontakt med LSS myndigheten och dess utförandehandläggare. Erfarenheterna av kontakten med myndigheten och utförandekontoren varierar grovt. Sonen har beslut om avlösartjänst och ledsagartjänst. Flera gånger har besluten gått ut innan någon assistent fått uppdraget och det har börjat rulla med service till vår son.

Avslösarservice och ledsagarservice

Ledsagarbeslutet fick vi OK på i slutet av oktober. Utförandekontoret har då 3 månader på sig att tillsätta en resurs. Den 26/4 i år har det gått 6 månader sedan ledsagarbeslutet och vi har fortfarande inte fått till någon ledsagare. Avlösartjänsten har fungerat lite bättre. Där har vi en assistent som kan komma och avlösa oss i hemmet och vara med vår son. Tyvärr så kan den personen inte de tider som vi har störst behov av så nu under april har vi inte kunnat nyttja några av de 20 timmar vi har rätt till.

Igår hade vi ett hembesök inplanerat från LSS. Det var chefen för utförandekontoret och en ny tilltänkt assistent som skulle komma. Vi förbereder sonen eftersom det är stort och jobbigt för honom med förändringar och nya saker. Självklart så planderade vi och städade lite extra hemma för att det skulle bli ett bra besök. Det var även min frus födelsedag, men vi tyckte ändå att detta var ett viktigt möte.

En dryg timme innan hembesöket mailar (mailar!) chefen från utförandekontoret att de inte kan komma. Visst kan det finnas skäliga orsaker med mera men en avbokning så sent drabbar vår son mycket och han börjar ju fundera vad det är som händer.

För någon år sedan hade vi ett liknande hembesök inplanerad. Då dök ingen från LSS upp överhuvud taget. De hörde inte av sig eller något. Så denna sena avbokning kanske var ett positivt framsteg ändå, beroende på hur man ser det.

Sonens rätt till stöd och hjälp går förlorad

Den stora förloraren i detta är ändå vår son. Allt myndighetsstrul och extremt dålig administration och styrning av LSS myndigheten sätter vår son och hans rätt till stöd och service i kläm. Dagarna, veckorna och månaderna går utan att han får den hjälp och stöd han har rätt till.

Det känns frustrerande.

Fantastiskt (inkonsekventa) Försäkringskassan

Bakgrund

Vi har en utvecklingsstörd son. Han fick sina skador på hjärnan av bl a syrebrist vid felaktigt handlande av barnmorska vid förlossningen. Det var 2001 och under årens lopp har turerna varit många med att få rätt stöd, hjälp och resurser för honom. I förskola, skola och annan omsorg.

Han går sedan några år tillbaka i särskola och tillhör personkrets LSS och har rätt till avlösarservice samt ledsagarservice. Vi har även full vårdbidrag.

Vård av barn som fyllt 12 och innefattas av LSS

I och med att vår son skulle fylla 12 år förra sommaren så ringde vi till försäkringskassan i april/maj för att ta reda på vad som gäller eftersom reglerna kring vård av barn ändras från och med när barnet fyller 12.

Att ringa till Försäkringskassan ett par månader innan sonen fyller 12 tycker jag är skälig framförhållning.

Jag pratade länge och väl med en handläggare på Försäkringskassan och fick lugnande svar att vi hade rätt till vård av barn när det gällde vår son. Det gällde sjukdom, läkarbesök, kontaktdagar med mera. Jättebra tyckte vi. Det är ett antal läkarbesök för sonens räkning under ett år allt mellan 10-20 stycken och så tillkommer ett antal aktiviteter och läkarträffar med mera som vi som föräldrar inbjuds att gå på för att få information med mera om olika utredningar och resultat som framkommer.
2013 i juli fyllde sonen 12 år och vi har sedan vabbat för läkarbesök, hans sjukdomar med mera. Vi har fyllt i Försäkringskassans papper och skickat in. Både jag och min fru har fått ersättning för de dagar na vi begärt. Inget krångel och inga krav på läkarutlåtanden.

Nu under januari till mars i år har jag varit på några läkarbesök samt att sonen varit magsjuk. jag har anmält VAB som vanligt. För någon vecka sedan fick jag hem ett brev där det framgick att Försäkringskassa inte kunde godkänna VAB utan läkarutlåtande för dessa tre olika tillfällen. Jag ringde då upp Försäkringskassan och fick höra en massa ”folder”-argument ordagrant upplästa. Det finns inget förhandsbeslut vilket är ett krav för att det ska fungera med VAB efter 12 år ålder. Annars krävs läkarintyg från varje tillfälle. Nu var det så att jag i god tid innan vår son fyllde 12 ringde till Försäkringskassan för att just ta reda på hur vi skulle gå tillväga med vabbandet. Vi fick lugnande besked och informerades att vi kunde ta vård av barn vid sjukdom, läkarbesök och att vi båda föräldrar kunde anmäla för samma period beroende på vad det gällde. Bra, och i och med det har vi varit på ett antal läkarbesök och varit hemma för vård av barn och det har fungerat.

Inkonsekvensen vet inga gränser hos Försäkringskassan

Nu i april fick jag ett brev från Försäkringskassan där de skriver att de inte kan betala ut Vård av barn för tre tillfällen som jag begärt om jag inte kompletterar med läkarintyg. Jag ringer då upprörd upp till er igen och får platta argument upptryckta i ansiktet utan någon smidighet. Vi kan bara betala ut om det kompletteras med läkarintyg. Nu var det så konstigt att förra veckan fick jag en utbetalning från Försäkringskassan rörande ett av dessa tre tillfällen. När jag då frågar varför de betalat ut ett tillfälle men inte de andra två får jag förklaringen att det var ett misstag.

När jag då frågar hur det kommer sig att de betalat ut ersättning för vård av barn till mig och min fru för de anmälningar vi gjort under juli 2013 till december 2013 får jag efter lång tids väntan i telefonen också beskedet att de utbetalningarna också var av misstag.

Härligt jobbat Försäkringskassan. Som grädde på moset kommer väl ett återbetalningskrav nu också.

Tre månader

Nu har jag passerat tre månader sedan jag drog igång mitt projekt att gå ned i vikt och öka på träningen för att få bättre hälsa. Jag har två huvudmål, det ena är att gå ner så jag kommer ned under 100 kg och det andra målet är att kunna sluta med medicin mot högt blodtryck.

Jag har senaste tiden, dels på grund av spricka i revben men också dels på grund av kurser, utbildning och resor inte tränat så mycket som jag velat. Det har också blivit mer slarv med kosten. Är man på kurs och blir bjuden på tvårätters lunch och trerätters middag i flera dagar så är det svårt att låta bli.

Nu försöker jag ta lite nya tag då revbenet känns betydligt bättre, men många möten gör det knepigt att få till lunchträningarna så som jag hade det upplagt i februari och mars.

Idag på lunchen körde jag ett spinningpass och det var en tuff ledare så det var inget softispass. Det kändes riktigt bra, dagens pass. Jag passade på att väga mig också och det har jag bara gjort ett par gånger sedan i januari. Jag var nu nere i 118 kg. Det var helt okej med tanke på att jag startade på 130,5 kg i mitten av januari. Jag håller en nedgång på ca 4 kg per månad. Jag hade väl önskat att gå ner lite mer lite snabbare men 4 kg per månad är inte helt fel det heller. Jag har mycket kvar att göra på matfronten. Jag lägger ca 5 timmar i veckan på träning och den nivån har jag haft sedan i januari. Det är tid på träning som jag ser som dedikerad träning och som jag loggar med träningsapp.