Analogt fotograferande del 4 (fotolabbets misslyckande)

Aldrig mer fotopåse hos Clas Ohlson och aldrig mer Fujifilm

Som jag skrivit tidigare så köpte jag en förbetald fotopåse på Clas Ohlson som kostade 250:- och fungerar så att man lägger i sin fotorulle när man fotat klart och så postar man påsen till ett fotolabb. Clas Ohlson använder Fujifilm så det var till dom som påsen skickades. Jag postade påsen den 9/8 och den 8/9 fick jag tillbaka bilderna. Eller det som skulle ha varit bilderna. Tyvärr så var alla negativ blanka. Fujifilm har bara skrivit ”Tyvärr gick bilderna inte att scanna in” och lämnat kontaktuppgifter till Clas Ohlsons kundtjänst.

Vid korrekt framkallning så kommer bildrutenummer och filmfabrikat fram oavsett exponeringsinställningar i kameran vid fototillfället.

Jag tänkte först att jag gjort något fel vid fotograferandet så jag började söka efter lite information och det finns två signifikanta bevis på att det är fotolabbet som klantat sig och inte jag som fotograf eller att det skulle ha varit något vajsing med kameran eller filmmatandet. Negativen som kom tillbaka från fotolabbet var som sagt helt blanka, man kan urskönja någon enstaka skiftning om man håller negativen mot en ljus bakgrund. Eftersom alla 24 bilder är lika blanka och alla korten är inte tagna med samma bländar- och slutarinställningar på kameran så borde det, om det var kamerans eller mitt fel ha funnits någon slags skillnad på någon eller några av de 24 bilderna. Det finns en detalj till som är högst graverande för fotolabbet och det är att när man framkallar film så finns det alltid med bildrutenummer som syns vid sidan av perforeringen på filmen. Där kan också stå filmfabrikat och modell, t ex KODAK 400-2TMY eller något liknande. Dessa nummer och text kommer fram vid framkallningen av filmen och har inget med hur bilderna togs att göra. Alla negativ som var med från Fujifilm är helt blanka vid perforeringen och saknar bildrutenummer och filmfabrikat.

Här är mina blanka negativ och där varken bildrutenummer eller filmfabrikat syns vid perforeringen.

Ersättning?

Jag gick med påsen och negativen till Clas Ohlson och de stod som frågetecken och hade nog inte ens en aning om vad varken fotopåse eller negativ var för något. Jag krävde pengarna tillbaka för fotopåsen eftersom det enligt mig är fotolabbet som gjort ett gravt fel och förstört mina bilder. Expediten var medgörlig till att jag skulle få tillbaka 250:- för fotopåsen. Jag hävdade också att jag ville ha ersättning för den förstörda filmrullen som jag betalt 140:- för på Kjell & Co. Nu var expediten tvungen att ringa ett samtal och kom sedan tillbaka och sa att de ersätter filmrullen också så jag fick tillbaka 390:-. Jag var inte nöjd med det utan jag ville även att jag skulle kompenseras för att fotolabbet (läs Fujifilm) sabbat mina bilder där jag fångat unika ögonblick som aldrig någonsin går att återskapa på något sätt. Först var expediten av uppfattningen att ”men det kan vi ju inte kompensera på något sätt” och då påpekade jag att jag ville veta vart ansvaret för framkallningen ligger och om det är ett fotolabb som förstör mina bilder så vill jag veta vart ansvaret ligger mot mig som kund. Expediten dokumenterade allt och skulle driva det vidare men min farhåga är ju att det i princip hamnade i runda arkivet. Jag har inte lust att släppa det helt då jag tycker det är fördjävligt att fotolabb kan förstöra filmrullar och sedan får man ingen som helst kompensation för det. Utlägg för fotopåse och filmrulle är ju bara en bråkdel i det hela.

Jag har ju fotograferat med samma kamera efter denna rulle togs men då framkallat själv och det har blivit väldigt bra resultat. Jag kommer aldrig någonsin våga stoppa en filmrulle i en fotopåse och skicka in igen. Här är det Fujifilm som är de som förstört min film och mina oåterkalleliga ögonblick.

Photoshop Neural Filters

Har som man kan läsa i tidigare inlägg börjat fotografera en del med analog kamera och 35 mm film som jag framkallar själv hemma i källaren. Jag har hittills fotograferat i svartvitt med kameran som är en Agfa Super Silette LK och jag har använt Kodak TMax 400 och Kodak Tri-X 400 som båda är svartvita filmer.

Av en slump så fick jag se en ny funktion i Photoshop som kallas Neural Filters. Detta är något jag missat och jag är ingen stor Photoshop användare. Jag använder Lightroom för att importera mina digitala bilder och processa mina RAW filer där, men Photoshop använder jag sparsamt. Jag har en hel del kvar att lära i Photoshop har jag förstått.

Neural Filters Färga

Neural filters har lite olika funktioner och jag ska inte gå in på alla i detta inlägg, jag ska fokusera på färgläggningsfiltret. Jag provade det på ett svartvitt kort jag tagit bara för att se vad som hände och resultatet var förbluffande. Det AI baserade filtret gjorde ett fantastiskt jobb. Man kan finjustera en del olika parametrar och sedan kan man även justera kurvor mm efteråt så man får riktigt bra resultat. Hela processen tar 20-30 sekunder och med lite finjusteringar så är man på någon minuts jobb för något som tidigare skulle vara så tidsödande att man inte ens tog sig tiden att försöka.

Det finns naturligtvis begränsningar och Photoshop klarar av vissa bilder och motiv bättre än andra men som verktyg för att färga sina gamla (och nya) svartvita fotografier är det fantastiskt roligt. Jag har med nöje suttit och provat mig fram på alla möjliga svartvita fotografier och förundras många gånger på hur bra resultatet verkligen blir.

Ovan är en film på hur jag färlägger ett svartvitt foto i Photoshop med hjälp av Neural Filters.

Hur gör man?

Jag öppnar en svatvit bild, skapar ett lager och klickar sedan (på Windowsdator) Ctrl-Alt-Shift-E för att kopierar alla dina lager och skapa ett nytt lager. När det lagret är markerat så väljer du från menyraden Filter, Neural Filters och sedan i den nya sidofönstret som dyker upp väljer du Färga (finns under Beta i min Photoshop just nu) Då börjar Photoshops AI att jobba och presenterar ett förslag på färgläggning. Därefter så kan du finjustera samt använda en del förbestämda profiler. När du är nöjd så väljer du ok. Nu när du är tillbaka i Photoshop så kan du fortsätta med färg- och ljuskorrigeringar mm.

Ursprungliga svartvita fotot

Färglagda bilden med hjälp av Photoshop Neural Filters – Färga. Gjord utan några finjusteringar.

Analogt fotograferande del 3

Den gamla kameran

Efter mina första försök med den gamla kameran Agfa Super Silette LK (tillverkades 1959-1974) och jag vet inte exakt tillverkningsår på denna, men det var min morfars och jag skulle gissa att den kan vara från 1959 men också någon gång in på 60-talet, tror inte den är från senare delen av 60 eller början av 70. 1959 var min morfar 47 år.

135 mm film

Hittills så har jag fotat upp två 24-bilders rullar. Den ena har jag skickat in till ett framkallningslabb den 10/8 och har idag 27/8 inte fått tillbaka några bilder. Jag framkallade själv en rulle den 21/8 med bilder jag fotograferade den 21/8 och dessa bilder blev framkallningsmässigt bra. Sedan finns det en del kvar att lära sig för att ta bra bilder med kameran och hur den fungerar och samtidigt framkalla på ett bra sätt. De 35mm filmrullar jag fotat (och skickat in för framkallning samt framkallat själv) har varit Kodak TMax 400 svartvit film. Nu laddade jag kameran med en Kodak Tri-X 400 svartvit film.

Anteckningar

Det jag gjorde nu var att jag tog med mig en anteckningsbok och antecknade vilka inställningar jag gjorde på kameran och en liten anteckning om motivet och väderförhållandet så att jag i efterhand kan titta på varje bild och se hur bilden blev och då även se bländarinställningar och slutartider. Jag har även dokumenterat framkallningsprocessen och mina slutsatser kring det.

Charmen med analogt

Med allt detta jobb så är ju det digitala fotograferandet en piece of cake med tanke på vad en modern digitalkamera både presterar både med manuellt och automatik samt all info som sparas med bilden. Men det finns en stor charm med det analoga fotograferandet och framkallningen som gör det till en rolig hobby och man ser vad mycket man med åren har börjat tagit för givet med mobilkameran som i princip alltid är med och systemkameran som kan ta superskarpa fantastiska fotografier på nolltid i alla skiftande ljus- och mörkersituationer och på någon sekund är bilden klar för publicering på internet. Med analogt är det en betydligt långsammare process som handlar om så mycket mer än bara snabba knivskarpa fantastiska bilder i obegränsat antal.

Hur gick det då

Här kommer en sammanställning med beskrivning av framkallningsprocessen samt bilder och data kring bländare och slutartider för respektive bild. Jag kommenterar också lite lärdomar mm kring varje bild.

Framkallning

Utrustning:

Framkallningslåda: Agfa Rondinax 35 U som enligt instruktionsboken kan innehålla 200 ml vätska
Framkallningsvätska: Tetenal Ultrafin (spädes 1+10 i mitt fall 20 ml framkallningsvätska till 200 ml vatten)
Fixeringsvätska: Tetenal Ultrafix Plus (spädes 1+4 i mitt fall 50 ml fixeringsvätska till 200 ml vatten)

Jag höll framkallningslådan och framkallningsvätskan till +20 grader celsius. Monterade filmrullen i lådan och stängde locket. Snurrade fram hela filmen och klippte av. Hällde därefter i framkallningsvätskan och snurrade på Rondinaxens vevhjul. Snurrade i 8:50 och hällde sedan ut framkallningsvätskan under fortsatt snurrande. Sköljde sedan dosan med vatten fem gånger, snurrade filmen hela tiden. Vattnet höll +20. Därefter så hällde jag i fixeringsvätskan och snurrade runt filmen under 7 minuter. Därefter hällde jag ut fixeringsvätskan och sköljde filmen i dosan 7-8 gånger. Därefter tog jag av locket och rullade ut filmen. Märkte då att filmen kladdat ihop sig så de fem sista bilderna på rullen blev förstörda. Framkallningsvätskan hade på något sätt klibbat ihop filmen i framkallningsrullen.

Jag hängde upp filmen för torkning över natten. Morgonen därpå klippte jag upp den i 6-6 delar och skannade in de. Tyvärr så har jag en rätt dålig skanner. Det är en Plexgear Pixaver Lux som jag fått gratis, men när jag googlar lite så får den extremt dåliga recensioner. Den säljs tydligen inte längre, men vad jag kan se så kostade den inte så många hundralappar och de skannrar som rekommenderas kostar ju runt 2-3000 kronor. Bilderna är inskannade rakt av och ingen efterbearbetning har skett (vissa bilder har rätats upp). Detta är ett urval av de bilder jag tog på en 36 bilders rulle. Jag har tagit med både lyckade och mindre lyckade till rent av helt misslyckade.

Kamera: Agfa Super Silette LK
Film: Kodak Tri-X 400

Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/8 60 ∞ Väder: Mulet Plats: Tumba Kommentar: Blir svårt med bra exponering med mörkt träd mot ljus himmel. För starka kontraster.
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/11 125 ∞ Väder: Mulet Plats: Tumba Kommentar: Lite väl mörk och grynig.
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/5.6 250 ∞ Väder: Mulet Plats: Tumba
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/5.6 500 ∞ Väder: Mulet Plats: Tumba
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/11 60 ∞ Väder: Mulet Plats: Tumba
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/2.8 500 1.6m Väder: Mulet Plats: Tumba Kommentar: Fel avmätt avstånd. Skärpan ligger på bladen i förgrunden istället för GB gubben.
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/11 30 10 m Väder: Mulet Plats: Tumba Kommentar: Möjligtvis för lång slutartid för handhållet.
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/11 60 10 m Väder: Mulet Plats: Tumba
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/4 60 3 m Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/5.6 60 10 m Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/2.8 250 1,1 m Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/11 30 ∞ Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/8 60 ∞ Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/8 125 10 m Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/11 60 ∞ Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/16 60 ∞ Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/8 125 10 m Väder: Mulet Plats: Södertälje
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/8 30 10 m Väder: Mulet Plats: Södertälje Kommentar: Denna var en av de bilder som förstördes i framkallningen då filmen kladdade ihop sig och framkallningsvätskan blev fast.
Agfa Super Silette LK med Kodak Tri-X 400 f/2.8 500 2 m Väder: Mulet Plats: Södertälje

Analogt fotograferande del 2

Nu har jag testat att fotografera med min morfars gamla Agfa Super Silette LK. Jag provade med en 24 bilders svartvit Kodak 400TMax. Jag fotade lite blandat, utomhus och inomhus. En del med kameran på stativ och en del handhållet. Provade lite olika bländare och slutartider. Det finns en ljusmätare som visar om förhållandena är ok för en ”bra” exponering. Jag missade inställningarna för ASA / DIN på kameran för den film jag satt i från början men ändrade det efter några fotografier. Vet inte om det går att trixa med ASA inställningarna i kombination med vilken typ av film man har i kameran.

Det som är spännande är ju att man inte har en aning om hur resultatet blir. I detta fall så var jag inte ens säker på att kameran fungerade över huvud taget. Men som sagt, allt är ett experiment och det är kul att prova sig fram. När rullen var färdigknäppt så var det bara att manuellt spola tillbaka den och plocka ut den ur kameran. Jag köpte en färdig fotopåse på Clas Ohlson. I den påsen lägger man sin filmrulle och lägger på en brevlåda så får man filmen framkallad och levererad med fotokopior och negativ. Jag har i skrivande stund inte fått tillbaka några bilder så det är fortfarande med stor spänning som jag väntar på resultatet. Jag postade påsen med filmrullen för 13 dagar sedan och jag hoppas de kommer nu i veckan.

Eftersom jag ändå är lite otålig så köpte jag en ny 24 bilders Kodak 400 TMax och vi ebay så köpte jag en framkallningsdosa, en Agfa Rondinax 35 U. Sedan beställde jag framkallningsvätska och fixeringsvätska. Nu fotade jag ivrigt upp 24 bilder på en dag och på kvällen så laddade jag filmen i filmframkallningslådan och fyllde på med framkallningsvätska och sedan några sköljningar med vatten för att sedan avsluta med en fixerare.

Nu fick jag i alla fall bevis på att kameran fungerar i allra högsta grad och efter att ha framkallat film på egen hand för första gången någonsin så måste jag ändå säga att jag blev nöjd med resultatet med att få fram filmnegativ med bilder på. En del bilder blev misslyckade medans andra blev bättre. Det är ju olika saker som påverkar här, dels vad jag har haft för ljusförhållanden när jag fotat och vilka inställningar på kameran jag haft, dels själva framkallningsprocessen och filmen agiterats och rullat runt i framkallningsvätskan under rätt antal minuter och att alla vätskor har hållt sig till rätt temperatur under hela framkallningsprocessen.

Steg för steg.

Jag har köpt Tetenal Ultrafin som framkallningsvätska och Tetenal superfix plus som fixerare. Enligt instruktionen så skulle framkallningsvätskan blandas i förhållandet 1+10 och fixeringen 1+4. Jag fick även en tabell med från fotofirman jag beställde kemin ifrån med framkallningstider vid olika filmer mm. Enligt den så skulle jag rulla filmen i framkallningslådan under 7 minuter.

Jag körde också enligt instruktionsboken för Agfa Rondinax 35 U där man skulle använda 200 ml framkallningsvätska och 200 ml fixeringsvätska. Efter man framkallat filmen i framkallningsvätskan i en temperatur av +20 grader celsius så häller man ut den (tillbaka i tillredningsflaskan) och sköljer med vatten tre gånger. Sedan häller man i fixeringsvätskan och rullar runt filmen ca 1 minut och sedan häller man tillbaka fixeringsvätskan i tillredningsflaskan och sköljer igen noga med vatten. Därefter tar man ut filmen och hänger upp på tork.

Resultatet

Här är några av resultaten jag fick till. Bilderna är helt oredigerade, bara inskannade direkt från negativ.

Segelbåt i Södertälje kanal
Täljegymnasiet och Stockholmsvägen i förgrunden
Grusåsen Centrum i Södertälje
Hus efter Birkavägen i Södertälje
Staty av Borgmäster Munte i stadsdelen Grusåsen Södertälje

Analogt fotograferande

Fotointresse har alltid funnits hos mig, eller i alla fall de senaste åren. När jag var yngre var jag alldeles för otålig för att knäppa en massa bilder och sedan vänta på framkallning så jag fastnade aldrig för det då. Hade digitalkameran funnits under min uppväxt hade mitt fotograferande startat redan då kan jag säga. Under slutet av 80 och början av 90-talet var jag sugen på Polaroidkamera som ändå gav ett resultat relativt snabbt. Jag lånade min dåvarande sambos pappas gamla polaroid och skaffade film och knäppte lite bilder. Det var dock ett enormt läckage i bilderna som jag då inte var helt nöjd med men det blev en del konstnärliga effektfulla bilder i alla fall. Med dagens instagram och filterhysteri i alla mobiler så var de gamla bilderna riktigt riktigt coola på naturlig väg.

Nåväl. Jag har haft min morfars gamla kamera i väldigt många år men bara haft den som prydnad i en hylla. Häromdagen plockade jag ner den och tittade lite närmare på den och den är ju trots allt rätt cool. Det är en Agfa Super Silette LK Color Apotar med en Pronto LK Shutter. Vad jag kan hitta så introducerades denna modell 1959 men jag vet tyvärr inte när min kamera är ifrån exakt, men 1959 till tidigt 60-tal är ju rimligt i alla fall. Det fantastiska med internet är ju att man kan hitta en pdf av ursprungsmanualen.

Allting är manuellt i kameran och det saknas inte finesser. Det finns en indikator som du kan ställa in så att du vet vad du har laddat kameran med för slags film. Vill säga att du har laddat den med svartvit film så kan du med filmindikatorn lätt ställa in att det är just svartvit film du laddat så du inte missar det.

Nu har jag köpt en filmrulle, en Kodak T-Max 135-film Svartvit 24 bilder ASA 400 bara för att testa att kameran fungerar och att slutaren fungerar mm och att den inte glappar och släpper in ljus eller någon annan mekanisk del som inte fungerar. Det gick bra att ladda in filmen och mata fram den och nu har jag tagit några kort. Det är ju nu som förr, lite otåligt att inte vet alls hur resultatet blev. Funktionen verkar funka i alla fall. Jag ställer in slutartid, bländare och avstånd och sedan drar jag fram och trycker av. Har provat några inomhuskort och några utomhus. Några på avstånd och några lite närmare. Filmen har 24 bilder och är svartvit och har ljuskänsligheten ASA 400 (motsvarande det som idag är benämnt ISO). På kameran finns markeringar för ASA och DIN. Jag måste läsa in mig i manualen lite för vad jag förstår så ska/kan man ställa in kameran på rätt ASA värde beroende på vad för film man laddat kameran med.

Jag kommer att lägga upp resultaten av mitt analoga testfotograferande här när jag knäppt 24 bilder och fått de framkallade. Jag kommer lägga upp de oavsett resultat och sedan dra lärdomar om vad som gick bra och vad som gick dåligt.

Cykeltur

Äntligen en lite längre cykeltur. Det har varken blivit löpning eller cykling i några större mängder i år pga olika orsaker. Igår kom jag dock ut på en runda som blev 19 km vilket får vara helt ok. Det var ett bra tag sedan jag cyklade och formen var oviss. Konditionen var kanske inte på topp och musklerna inte helt upptränade men det gick förvånansvärt bra trots det långa uppehållet.

Med tanke på uppehållet så var jämförelsen med tidigare rundor på denna sträcka igår bara 0,1 och 0,3 km/h långsammare i snitt än i maj förra året då jag cyklade just denna sträcka. Men ändå den långsammaste rundan av alla rundor jag gjort runt denna rutt. Snabbaste rutten var en snitthastighet på 19,8 km/h och igår var det 19,1 km/h.

Härlig runda är det i alla fall och mycket fina vyer längs vägen. Igår var det bra väder, +25 i skuggan och det mulnade på under resans gång.

Vinterlöpning

Går det att springa i snön? Går det att springa i minusgrader? Vad ska man ha på sig.

Först av allt, ja, det går jättebra att springa även vintertid. Det kan vara halt, jobbigt att springa i några decimeter snö och det kan vara kallt. Men det finns tips och råd till bra vinterlöpning. Här är några reflektioner som jag har knåpat ihop under min vinterlöpning.

Skor

När man springer vintertid så kan det vara barmark, lite snö, mycket snö, plogat, oplogat, sandat eller inte sandat och det kan vara fläckvis halka med mera. Detta kan ställa till det en del och det gäller att man tittar och planerar hur och var man ska springa. Skor med bra kraftigt mönster är bra och fungerar i de flesta fall. I de fall det är väldigt isigt, blankis eller nyplogat och inte sandat kan det vara bra med dobbar. Det finns skor med inbyggda dobbar och det finns dobbar man kan skruva i sina befintliga löparskor och det finns även broddar som man kan trä över sina skor. När det gäller dobbar så blir det lite knepigt när man kommer till asfalt eller andra hårda släta icke hala ytor så när man springer och underlaget varierar så får man tänka till lite hur och var man springer. Broddar är kanske det sämsta alternativet då dessa kan glida runt och inte ge lika bra stadga som dubbade skor gör.

Huvud och händer

När jag är ute och springer så är det oftast händerna jag börjar frysa om även om det inte är många minusgrader. Så mitt tips är att ha på varma handskar. Springer man i 5-10 minusgrader så blir det rejält kallt om händerna och händerna värms inte upp av löpningen. På huvudet har jag gärna en luva av något slag. När jag sprungit i några plusgrader, ner till någon minus så har det fungerat med en tunn löparmössa/halsduk/sjal. Kryper temperaturen ner ytterligare några minusgrader så tar jag gärna en lite tjockare mössa på mig. Huvudet blir rätt kallt men värms upp under löpning så därför anpassar jag tjocklek efter kyla.

Ben och överkropp

Här är det väldigt olika vad man tycker passar. Jag lärde mig i lumpen (i Kiruna) att klä mig ganska lätt och luftigt när man utövar fysisk aktivitet (då skidåkning) och varma underställ och tjocka rockar till stillastående aktiviteter (då vakttjänst). När jag nu är ute och springer så har jag alltid tajta tunna löparbyxor på mig och inget underställ. Vissa springer barbent i shorts och det fungerar bra för de. Benen är nog det jag fryser minst om när jag springer. På överkroppen brukar jag ha en bomulls T-shirt, en löpartröja och en vindtät luftig tunn jacka. (vindjacka). Jag har inte halsduk eller sjal för hals eller mun. Jag brukar bli så varm så jag drar ner dragkedjan på jackan.

Det var mina erfarenheter kring vinterlöpning och det man ska vara försiktig med är halkan så att man inte halkar till och skadar sig. Annars är det bara att prova sig fram med vad som funkar och anpassa kläder efter egna erfarenheter och hur kallt eller varmt det är ute.

Gott Nytt År

Vi har nu lämnat 2020 bakom oss, ett år av en hel del elände och utmaningar men också ett år med för min del en hel del positiva saker. Att gå ned mer än 30 kg i vikt, att komma igång med kontinuerlig träning är några saker som jag självklart kommer att hålla högt på min minneslista över bra saker som hänt 2020. Jag har även lärt mig en hel del, t ex kommit igång med gitarrövandet och även tagit tag i After Effects och fotograferandet.

Gott Nytt År!

Vad väntar 2021

Jag kommer fortsätta med mitt löpande, och det har redan dragit igång och jag har redan (fram till 4/1) sprungit 12,5 km. Jag satsar även på cyklandet under 2021 och jag har min mtb men är bra sugen på att skaffa en landsvägsracer. Det blir ju lite lättare nu när jag gått ner i vikt och kan äntra en landsvägsracer som inte har specialram, hjul och däck.

Styrketräning och promenader kommer jag även att fortsätta med och att träna med min fru, Camilla som genomgår en tuff cancerbehandling. Hon var i maratonform innan beskedet kom och har nu genom cellgifter mm tappat mycket muskelkraft och kondition. Så träning med henne är en sak jag uppskattar och prioriterar.

100 K 12 2020

Mitt mål under december 2020 var att springa 100 km. Idén kom från en challenge i Strava. Det finns en uppsjö av olika challenges i Strava och jag valde bl a den som var att springa 100 km under december. Hittills i år har jag sprungit 98 km som mest under en kalendermånad och att springa 100 km kändes inte helt omöjligt. Jag har ett träningsprogram för löpning upplagt via Garmin Connect och skulle jag bara följa det schemat så skulle jag lätt komma upp i 100 km. Sagt och gjort, den 27/12 så sprang jag en runda på 10,74 km och kom då upp i en total på 104 km fördelat på 15 löprundor. Jag är ,med i en Stravaklubb, ”STRAVA Stockholm” och i den gruppen är jag på plats 46 av 125. Totalt sett i challengen så är jag i skrivande stund på plats 210906 av 583690 (vilket procentuellt är ungefär samma placering som 46 av 125 😀 ) Topp 36% av gruppen totalt.

Spinga 10 mil i december

Jag fick för mig att hoppa på en utmaning om att springa 100 km under december månad. Det är ju inte världens omöjligaste sak att klara av men hittills i år har jag inte sprungit 100 km under en månad. Jag kom ju igång med löpningen i maj i år och tidigare har jag bara sporadiskt sprungit lite då och då. Den 7:e maj kom jag i alla fall iväg på min första löprunda som blev 2,02 km lång med ett tempo på 8:23. Det var blandad kompott av power walk och löpning. Efter det så blev det mer och mer löpning, längre sträckor och snabbare tider och den 31:a juli sprang jag ett 10 km lopp för första gången på över 20 år.

Under året, från maj då, så har jag kommit upp i som max 98,4 km under en månad och det var juli annars så ligger det på mellan 60-80 km per månad. Jag hoppade på ett träningsprogram via Garmin Connect och följer det schemat nu och det kommer sträcka sig till sista januari. Följer jag det schemat så ska jag klara av att komma upp i mer än 100 km under december. Fram till idag 17/12 så har jag kommit upp i 56 km så jag har lite mindre än hälften kvar och enligt schemat så har jag 8 löppass kvar i år. Dessa löppass är av varierande upplägg och går ut på tid, x antal min i en pulszon eller intervaller i x antal minuter olika pulszoner samt ”långlopp” på upp mot 80 minuters löpning.