Mitt träningsår 2018 säger ju en hel del om hur lite jag faktiskt har tränat under året. Det är på ett sätt en bra tankeställare och en uppmaning till mig själv att skippa alla ursäkter och komma igång. Jag tar mitt avstamp i Löpning från noll för att komma igång på allvar.
Jag fick i julklapp av min fru online kursen ”Löpning från noll” där man får hjälp med att komma igång med motivation och lust till att ut och springa och detta utan att ha några förkunskaper eller efarenheter i löpning. Kursen är skapad och hålls av Therese Konstig på https://theresekonstig.se/
Nu är jag inne i vecka 0 vilket innebär förberedelse i form av att fylla i sin arbetsbok och titta på förberedelsevideos och övervinna sina hinder och ursäkter för att komma ut och igång.
Kursen är upplagd på 10 veckor och det ska bli spännande att komma igång.
Under vintern och våren gick träningsmotivationen ned helt och tanken att äta vettigt likaså. Det har varit oerhört segt att komma över tröskeln och en viktuppgång har gjort det ännu segare, Tröttare i kroppen, mera kilo att släpa runt.
Har försökt med att komma igång med promenader och små cykelturer men kontinuiteten vill sig inte riktigt. Inte ens stegmålen kommer jag upp i. I min träningsklocka, Garmin Fenix 5x så har jag dynamiska stegmål uppsatta. Det innebär att om stegmålen är 9500 steg och jag går 10500 så ökar stegmålen till kanske 9800 så att man sakta motiveras att nå högre mål. Missar man sina stegmål så sänks stegmålen så att man har en chans att nå dem, och då börjar de öka igen. Smart och bra då jag med tidigare stegräknar oftast satt ett mål och sedan når jag det hela tiden, här utmanas man efter förmåga istället.
Har inte nått stegmålen på 8 dagar
Men som sagt, det har gått sådär att nå målen även om de succesivt sänks.
Årets Scaniamil
I år så var min förberedelse inför Scaniamilen bättre än förra året, men inte bättre än 2014. Jag har inte varit ute och sprungit så mycket som jag hade hoppats. Däremot så har jag gjort ett antal pass på gym och en del powerwalk-pass. Jag och Camilla har haft som mål att ge oss på Scaniamilen och då 5 km. Camilla har jobbat på bra och har kommit längre än mig på att springa.
Jag kände mig rätt laddad inför årets lopp. Camilla kände sig lite förkyld och seg. Väl på plats så gjorde vi oss redo för loppet. Vi joggade på utan problem hela första kilometern och rätt bra på andra kilometern. Jag kroknade lite under 3:e och 4:e men sedan så kämpade jag på. Camilla hade det betydligt lättare. Väl i mål så konstaterade jag att hon kom in på 1 minut snabbare än jag.
När jag tittar på min tid så kan jag konstatera att jag haft i princip samma tid 2014, 2015 och nu 2016.
Nu måste jag bryta cirkeln och börja gå framåt i min löputveckling.
Under våren så har jag haft lite problem med växlarna på min Scott mountainbike. Växeln till baknavet har inte lirat lite och om jag drar mig till minnes från hösten 2015 så började krånglet redan då. Jag har provat att spänna om vajern men det har inte resulterat i någon förbättring. Jag har även rengjort och smörjt lite men inte det heller har hjälpt något. Jag tog cykeln till verkstan och där konstaterade de att både kassett och kedja samt vajer var slut så man bytte hela det pakete och nu fungerar cykeln kanon.
Jag köpte cykeln 2012 och har i och för sig bara cyklat drygt 130 mil så man tycker ju kanske att kuggar och kedja borde hållt bättre.
I födelsedagspresent fick jag bland annat ett gymkort på SportsGym. Det gymmet ligger bara ett par hundra meter från hemmet så det är verkligen smidigt och lättillgängligt. Redan på lördagen var vi båda på plats och fick lite instruktioner på maskiner och så. Jag är ju inte så hemma på gym och Gröndal som ingår i mitt jobb är ju det enda jag varit på. Här körde vi uppvärmning på cykel och sedan cirkelträning på 10 olika maskiner. Vi körde cykel 10 minuter, två varv cirkelträning och sedan avslutade med 10 minuter cykel. Ca 45 minuter totalt.
På eftermiddagen sedan tog jag även en 5 km löprunda, vilket var lite segt efter förmiddagens gympass.
På söndagen var jag tillbaka och körde ett liknande pass med cykel, cirkelträning och cykel och det kändes kanonbra efteråt.
För en tid sedan fick jag en fråga från min kompis Jerry om jag inte ville haka på och anmäla mig till Gnestatrampet, 30 km Klämmingen runt. Jag tyckte det lät intressant och vi betalade in anmälningsavgiften och laddade för fullt.
Söndagen den 13 september tog vi våra mountainbikes på pendeln från Södertälje Södra ned till Gnesta. Klämmingen runt var den längre sträckan på Gnestatrampet och den var 31,2 km, den kortare sträckan Frösösjön runt var ca 13 km. Vi tog alltså den längre sträckan. Vägen runt är till stor del asfalt och bara några kilometer är på grusväg. Det är inte optimalt med tjocka grovt mönstrade mtb däck på landsvägscykling men det gick faktiskt bättre än väntat.
Efter ca 15 km vid bron över Klämmingen var det lite lunchpaus. Lions bjöd på pastasallad, bröd, dryck och frukt. Efter denna lilla paus så fortsatte turen. Nu blev det grusväg ett tag och här blev det nu en hel del uppförstigningar.
Jag kände att jag hade riktigt bra ork i benen och bra flås. Visst sög det i benen och pulsen steg en del i uppförsbackarna men lite mer ork hade jag kvar.
Tempot blev rätt makligt om man tänker sig att det var mest landsvägskörning.
Nu är det dags för ytterligare en runda Matsrace. Denna gång vänder sig Matsvision till privatpersoner och inte företag eller föreningar. Jag har fått ihop ett lag på fem stycken och vi kallar oss De Nollgradiga efter en Bob Hund låt.
Den 7 september drar det igång på allvar och då är det fokus på god kost och mycket motion.
Måsnaren runt.
Tog mig en runda runt Måsnaren. Jag hade inte någon rutt planerat utan bara tänkt mig cykla en bit längs Måsnaren och ut mot Almnäs. Nu föll det sig så att det blev en tur runt hela sjön och lite kringelkrokar. Det var riktigt härligt väder, snudd på lite för varmt. Augusti har varit nederbördsfattigt så det var rejält torrt i skogen. Det är verkligen trevliga cykelstigar och lite beroende på vad man väljer kan man ju få mer eller mindre smala trånga singeltracks.
Några rundor med mountainbiken har det blivit och här är ena rundan då jag siktade in mig på att logga en cache.
Det finns sedan ett bra tag tillbaka en vanlig trad cache i sommarstugeområdet ”Viksberg” om man följer Käggebodavägen ända ut på udden efter Ekstigen och Bokstigen. Dessa områden är ingen höjdare att komma som obehörig med motorfordon då man inte välkomnas att köra här än mindre hitta någonstans att ställa bilen. Skyltarna om parkeringsförbud är många och ”Endast tomtägare” är välkomna. Nåväl, med cykel går det bra och vägen ned hit är mycket nedför om man åker längs Viksbergsvägen. Väl framme på plats så var det svårt att ta sig ända fram till cachen med cykel. Med cykelskor så kartade jag runt innan jag väl hittade cachen.
Det var även en ”scenic view” waypoint utsatt och jag tog mig fram tid och det var verkligen en vacker plats och vacker utsikt. Nu var det bara att ta sig tillbaka. Det är då betydligt mer uppför. Jag valde här att cykla genom naturreservatskogen vid Talbystrand som även i viss del är Natura 2000 område . Det är väldigt fin skog att cykla igenom med härliga stigar.
Här är turen till cachen.
Här är turen tillbaka hem.